9:e sönd efter trefaldighet

Dagen i kyrkoåret

Dagens rubrik är ”goda förvaltare”. Förvaltarskapstanken återkommer flera gånger i Bibeln. Människan får redan i skapelseberättelsen uppdraget att vara en god förvaltare av det som Gud har gett henne. Det handlar om ett förtroende som människan är kallad att leva upp till i både smått och stort.

Dagens evangelietext

Dagens text är hämtad från Luk 16:1-13. Textens första del har två huvudkaraktärer: den rike mannen och hans förvaltare. Den rike mannen kan ha varit en markägare som arrenderade ut mark. Förvaltarens titel i grekiskan är oikonomos som kommer från orden oikos (hushåll/familj) och nemå (leda/förvalta). Det är från detta ord som ekonom kommer.

Förvaltaren avslöjas

Förvaltaren blir avslöjad av sin herre: han har gjort sig skyldig till förskingring. Detta leder till att han får sparken.

Vad skulle förvaltaren göra nu? Han kunde inte förvänta sig att få en ny tjänst hos någon annan, utan följden skulle bli arbetslöshet. I texten säger han att han inte orkar att gräva, alltså att ägna sig åt kroppsarbete. Hans handläggare på arbetsförmedlingen hade idag uppmanat honom att söka alla arbeten som han var kvalificerad för, men i förvaltarens kulturella miljö var hans sätt att resonera fullt naturligt. Hans klasstillhörighet gjorde kroppsarbete till något helt otänkbart.

Förvaltaren bestämmer sig istället för att utnyttja sin samtids etik som var en form av ömsesidighetsetik som byggde på tjänster och gentjänster.

Förvaltaren säkrar sin framtid

Det var nu bråttom. Snart skulle ryktet om att han fått sparken sprida sig. Han lät hämta dem som var skuldsatta hos den rike mannen och lät dem ändra i skuldebreven så att värdet på skulderna halverades. Skulderna kan bygga på att den rike mannen arrenderat ut mark och kommit överens om olja respektive vete som betalning för marken.

En så god handling som denna krävde en motsvarande gentjänst. Dessutom skulle den rike mannen inte kunna skriva upp skulderna igen utan att hamna i dålig dager. Förvaltaren hade lyckats säkra sin framtid.

Herrens reaktion

Vem är egentligen ”herren” i vers 8? Det grekiska ordet kyrios har tidigare använts i denna text om den rike mannen i egenskap av förvaltarens herre, men kyrios är även en välanvänd titel på Jesus.

Bibel 2000 har valt att skriva ”Herren”, vilket bör syfta på Jesus. I så fall slutar liknelsen abrupt med skuldebreven. En annan möjlighet är att det handlar om den rike mannen. Jag tycker att den senare varianten gör att liknelsen blir mer sammanhållen som berättelse. Slutet blir då att den rike mannen erkänner att förvaltaren handlat på ett klokt sätt utifrån sina omständigheter.

Pengar – ett redskap i arbetet för en bättre värld

Jesus säger att vi ska använda oss av den ohederlige mammon till att skaffa oss vänner som tar emot oss i evighetens hyddor. (Mammon är arameiska för rikedom. Pengarna blir här personifierade som en avgud.)

Ärkebiskopen Theofylaktos (1050-1120) skriver i sin utläggning av Lukasevangeliet att vi ska göra rikedomen till ett redskap för Guds rättfärdighet. Här ligger en viktig skillnad: förvaltaren gav för att få materiellt tillbaka, vi ska använda pengarna utan tanke på att bli återgäldade. På så sätt får vi vänner här och blir väl mottagna i evigheten när vi lämnat jordelivet.

Pengar, och då särskilt rikedom, är ett ämne som väcker starka känslor både inom kyrkorna och i samhället. Jesus avslutar dagens text med att det inte går att tjäna både Gud och mammon. En fara med rikedomen är att den kan bli som en härskare som kräver all uppmärksamhet. Historien har gett oss flera exempel på vad som kan hända när en människa låter sig styras av girigheten.

Frågan hänger nu i luften: hur kan du och jag vara goda förvaltare?